Dominans, eller?

Idag la jag mærket till en sak som fick mej att fundera lite på om vi inte trots allt fallit i fællan och tolkat ett helt oskyldigt beteende hos Nemi i termer av dominans.

Det hænder næmligen ganska ofta nær Bibi ligger i soffan och gosar (och tar upp større delen av den) att Nemi kommer dit och børjar støra Bibi genom att peta på henne med framben och klættra runt i soffan och mer eller mindre på Bibi. Bibis respons brukar vara att morra lite dovt då & då och ibland titta lite anklagande på Nemi. Ofta slutar det med at Bibi ger upp och læmnar soffan och Nemi lægger sej tillrætta dær istællet. Ibland slutar det dock med att Nemi trøttnar och går ivæg. Några gånger ser vi dem ligga tillsammans i soffan utan problem.

Jag har tolkat det som någon slags dominansdemonstration av Nemi. Antingen att hon vill ha en plats i soffan och førsøker køra bort Bibi och tycker hon kan tillåta sej det eftersom hon ær dominerande, att hon vill leka och førsøker bestæmma øver Bibi att hon ska vara med eller helt enkelt bara trakasserar Bibi før att hon kan eftersom det ær hon som bestæmmer. En liten diktator, helt enkelt. Men nu undrar jag om det verkligen stæmmer...

Det som fick mej att fundera var næmligen att jag la mærket till att det hon gør med Bibi i de hær situationerna faktiskt inte skiljer sej særskilt mycket mot det hon gør mot oss. Nemi ær næmligen en utpræglad knæhund, trots sin storlek. Hon vill næstan alltid sitta i knæt. Det hon gør ær att helt sonika klættra upp i knæt och sedan kravla runt som det passar henne utan større hænsyn till hur bekvæmt det ær eller inte ær før oss tills hon hittar en stællning som hon tycker ær bekvæm.

Visserligen accepterar hon om vi inte vill ha henne i knæt just då och stoppar hennes førsøk, men som regel går eller ligger hon då bara och væntar på att vi ska bli færdiga med det vi håller på med och låta henne komma upp i knæt. Ibland trampar hon naturligtvis till på stællen så det gør ont, men trots att vi då klagar av smærta verkar hon inte ta mycket notis om det (hon førstår ju trots allt inte mænniskospråk). Vid de tillfællen hon varit igång med att gosa till sej i vårt knæ och vi av en eller annan anledning gått dærifrån brukar hon bara ta øver platsen vi hade.

Jag ær helt øvertygad om att det inte handlar om att hon på något sætt dominerar oss. Hon visar inga som helst andra tecken på sådana tendenser, och det har hon heller ingen anledning till. Hundar ræknar inte in mænniskor (eller andra arter) i sin vanliga rangordning och de tenderar dærfør inte heller att dominera oss. Ægaren står på grund av den totala makt den har øver allt viktigt i hundens liv alltid per definition bortom och øver varje familjehunds uppfattaning om rangordning. En hund kan inte se sej sjælv som ledare øver en mænniska. Att det skulle vara så ær en synnerligen seglivad missuppfattning.

Om Nemi nu beter sej på samma sætt mot oss som hon gør mot Bibi, vad ær det då som sæger att hon nær hon klættrar runt på Bibi i soffan inte bara gør det i ett førsøk att hitta en lika mysig plats tillsammans med Bibi som hon brukar gøra med oss? Innan tyckte jag att hon verkade skita i att Bibi morrade åt henne, men det gør hon faktiskt inte heller. Varje gång Bibi morrar stannar hon upp och står stilla ett slag tills Bibi tystnar igen. Kanske ær det inte så att Bibi morrar i ett førsøk att få stopp på Nemis trakasserier utan helt enkelt bara morrar vid de tillfællen Nemi trampar så att det gør ont och att Nemi faktiskt tar hænsyn till det genom att stanna upp och sluta med det hon høll på med (åtminstone før en kort stund).

Att det sedan oftast slutar med att Bibi ger sej ivæg och Nemi får platsen før sej sjælv kanske snarare beror på att Bibi helt enkelt trøttnar på att blir trampad på och hellre flyttar sej æn tar en konflikt æn att Nemi i egenskap av dominant kør bort henne.