Hundattack

Var i Växjö häromdagen och hade en ganska så traumatisk upplevelse. Var precis på väg att stiga av tåget med mina egna hundar när jag hörde ett argt (hund-) vrål och sedan pipande från en hund som har mycket ont. Möts av synen av en gulaktig, kraftig hund som biter en svart labbe. En ledarhund jag sett på tåget tillsammans med sin blinde ägare och hans mor (jag tror det var hans mor i alla fall, hon var äldre och de såg ganska lika ut).

Jag vill inte lägga mig i den sk kamphundsdebatten, men den här hunden var bygd som en hund av kamphundstyp, vilken ras eller bakgrund den hade i övrigt vet jag inte, och vägde nog ungefär lika mycket som labben. Naturligtvis kom det folk för att undsätta paret med den stackars labben, men hundskrället hade bitit sig fast i halsskinnet och släppte inte.

Det som förstå-sig-påare brukar säga att man ska göra i en sådan situation är ju att lyfta hunden i bakbeben. Teorin är att då släpper den. Jag kan informera om att det inte hjälper. Hur mycket de än lyfte så höll hunden sig fast. Medan den stackars labben pip i förtvivlan.

Det gick inte heller att bända upp käkarna eller att få hunden att släppa taget genom att pressa läpparna mot tänderna så att den närmast biter sig själv. Tillslut var det någon som gav sig på att sparka hunden i sidan i ren desperation. Jag skulle aldrig vilja se en sådan behandling av en hund, men man måste ju få den att släppa på nåt sätt. Det var rejäla sparkar kan jag säga, från en rejäl karl, inga tåfjuttar. Men han höll på i ett par minuter innan hunden släppte. Jag tror inte det var på grund av sparkarna som så som den släppte tillslut. Jag tror inget någon gjorde fick den att släppa. Den bara släppte för att den var färdig med att bitas...

Jag ska säga också att vi tittade över labben, och den verkade inte ha några direkta skador annat än chocken. Det var ju en ledarhund, så ägaren själv var ganska försvarslös för han såg ju inte vad som hände och av en sån hund krävs ju att den inte startar bråk med andra hundar. Dessutom kom den direkt av tåget, hade gått max 10 meter, så attacken måste ha varit i princip oprovocerad.

Men jag tycker att det är jäkligt obehagligt att det inte fanns något vi kunde göra som fick hunden att släppa. Illa nog att den attackerar andra hundar bara sådär, men det fanns verkligen ingenting vi kunde göra som fick den att släppa. Det är möjligt att situationen förvärrades av att det kom så mycket folk som försökte hjälpa till, men vafan, labbens ägare kunde ju inte göra nåt och den andra hundägaren verkade så förvånad så hon reagerade inte riktigt heller förrän andra redan hade gripit in. Det var ju liksom nödvändigt att andra grep in då.

Jag har aldrig sett nåt liknande förr. Jag har sett hundar slåss, men det här var något helt annat. Labben gjorde inget aggressivt. Han bara pep och kröp ihop och höll sig stilla. Jag vet inget om den attakerande hundens bakgrund, så jag ska inte uttala mig om om det hade med arv eller miljö att göra, men jag kan säga att det där var inte normalt hundbeteende. Det var inte normal aggression. Det var inte som när en stor hund uppfattar en liten hund som ett byte att leka med och attackerar därför. Den hunden var helt enkelt enkelt psykotisk. En frisk hund beter sig inte på det sättet.

Jag skiter allvarligt talat i om det var arv eller miljö eller en kombination som har orsakat en sådan psykos. Men jag tycker det är väldigt viktigt att hundägare blir uppmärksamma på att det faktiskt finns sådana hundar. Och slutar vara så jäkla naiva. Om din hund beter sig onormalt så se till att få det ordentligt utrett INNAN något händer. Och tro inte att du kan stoppa din hund om den attackerar, för det kan du helt uppenbart inte. Inget vi gjorde fick stopp på den. Lets's face it -hade det varit en liten hund så hade det blivit ett blodbad.

Jag är som regel en förespråkare för rehabilitering hellre än avlivning, men jag har svårt att se hur det skulle gå att rehabilitera en sån hund. Den verkade helt enkelt för sjuk i mina ögon. Men kanske om någon hade reagerat på varningssignalerna, tagit ansvar och gjort något tidigare, innan det hann gå så långt, hade det kanske varit möjligt att behandla.

Så om något verkar fel med din hund, blunda inte för det! Ta tjuren vid hornen direkt -då kanske det går att göra något. Det finns bra behandlingsmetoder. Men om det visar sig att det inte går att behandla så kan du i alla fall försäkra dig om att du och din hund inte orsakar en annan hunds död. För sånt händer. Även om labben hade tur den här gången.

Min morfar som också var närvarande har frågat runt för att försöka ta reda på vad man kan göra i en sådan situation. När det inte funkar att lyfta upp bakbenen verkar ingen ha några bra bud på vad som fungerar istället. En polis med massor av års erfarenhet rekommenderade strypsnara. Om inte annat så tappar hunden taget när den börjar mista medvetandet av syrebrist. Det är det enda alternativet till lyfta bakbenen som vi har hört hittills. Tycker att det är bäst att nämna det här, rätt som det är så är det tyvärr någon som kommer få behov för det.

Men om någon har fler tips så är de varmt välkomna.