2010-05-19

Kastrering som problemlösningsverktyg?

Orsaken till problemet avgör om det kommer fungera

Många vanliga beteendemässiga problem som olika former av aggression, att hunden smiter, är svår att träna på grund av att den inte koncentrerar sig på oss och så vidare kan bero på olika orsaker, eller en kombination av orsaker. Därför kan man inte generalisera och säga att kastrering hjälper mot ett visst problem.

I vissa fall kan problemet vara orsakat av könshormonerna och då kan det hjälpa att neutralisera hunden. Men i andra fall kan samma problem bero på helt andra faktorer, så som sjukdom, faktorer i miljön eller tidigare upplevelser. Då kommer det inte hjälpa att neutralisera hunden, eftersom en kastrering i dessa fall inte tar bort orsaken till problemet. Om problemet beror på en kombination av orsaker kan det eventuellt ske en förbättring efter neutralisering, men inte nödvändigtvis.

Man måste komma ihåg att det en neutralisering gör, är bara att ta bort könshormonerna och det inflytande de har. I övrigt sker inga förändringar med hunden, dess miljö, arv och ägarinflytande, och det finns fortfarande kvar en hel massa mekanismer som påverkar hunden och dess beteende på olika sätt.

Därför bör man vara restriktiv med att använda neutralisering som ett sätt att bota problembeteenden. Det är svårt att förutsäga om det kommer att hjälpa och i vilken grad. Innan man fattar beslut om neutralisering bör man därför noga utreda vad det är som orsakar problemet och om alternativ behandling, t ex beteendeterapi, skulle kunna ge samma eller bättre resultat.

Tillsammans med träning

Om en hund har haft ett problembeteende i längre tid, kan man inte räkna med att det förbättras vid kastrering, även om det har uppstått på grund av könshormonernas inflytelse. Hundar utvecklar precis som människor vanor och associationer. Därför är det sannolikt att hunden fortsätter med problembeteendet även efter att man har kastrerat den.

Det är helt enkelt det sättet som den har vant sig vid att hantera en given situation på, och även om testosteronet inte finns kvar i samma mängd i kroppen och påverkar hunden, har hunden kopplat ihop vissa situationer med vissa känslor och känslorna kan mycket väl stanna kvar och ge upphov till samma beteende även efter att den inledande orsaken försvunnit.

Av den orsaken bör man inte vänta sig att kastrering på löser problem med hundens beteende, om man inte samtidigt tränar in ett nytt önskvärt beteende som hunden kan välja framför det invanda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar