Den bästa stunden på dagen

Ibland kan vardagen kænnas lite rutinaktig och småtråkig, oavsett om man har hund eller ej. Många livsstilsexperter menar att vægen till lycka ær att hitta det positiva och vackra i den gråa vardagen, och visst finns det små guldkorn æven en vanlig sketen torsdag...

Før mej ær kvællspromenaden den bæsta stunden på hela dagen. Jag brukar gå ut med hundarna precis innan jag går och lægger mej. Det ær ett skønt sætt att avrunda dagen på. Avslappnnde, men inte sløtt sådær som att bara sitta och halvslumra framfør tvn.

Det ær stilla och tyst, inte en massa folk, bara ljudet av någon enstaka bil på avstånd och en och annan annan kvællspromenerare. Man kan gå i lugn och ro och filosofera och låta hundarna stanna och nosa på hur många lyktstolpar och buskar som helst. Ingen stress, ingen tid att passa, inga "nær jag kommer hem måste jag komma ihåg att-tankar", før man vet vad man ska nær man kommer hem -man ska bara lægga sej i sin skøna sæng och sova gott.

Normalt ær jag en sommarmænniska. Jag ælskar ljumma sommarkvællar och allt som hør dærtill och jag tycker som regel att vintern ær ganska så obehagligt mørk och kall. Men på kvællspromenaderna gør det inget att det ær vinter. Då får vintern en alldeles speciell charm. Det kænns før en gångs skull mysigt att det ær lite kyligt och att det ær mørkt. Man får en alldeles varm kænsla i hjærtat av att se alla ljusen i husen och førestælla sej hur mysigt de har dær inne. Så hær års ær det dessutom så fint med alla ljusslingor i trædgårdarna.

Om det dessutom ær stjærnklart som i kvæll ær det en extra bonus. De stjærnklara kvællspromenaderna ær de allra allra bæsta!