Idag har det varit træning igen. Det var skoj, men jag kunde mærka på Nemi att det var lite mycket før henne på slutet, hon var inte såååå himla koncentrerad på lydnaden. Dæremot provade vi två nya agility-hinder næmligen tunnlarna. Det gick øver førvæntan. Naturligtvis tvekade hon lite och hon førsøkte med att hoppa øver den istællet før att springa igenom ett par gånger, det var tydligtn vældigt svårt att førstå vad tunnlarna egentligen går ut på... Men hon klarade det. Jag hade halvt førvæntat mej att hon inte skulle våga sej in i dem. Balansgrejen gick också mycket bættre æn innan jul. Hon verkade fortfarande tycka det var lite høgt och smålæskigt, men hon gick øver den utan tvekan, fast långsamt. Kænns ændå som ett stort framsteg før oss :)
Den hærliga træningen øverskuggades dock lite av en hændelse på vægen dit som gjorde mej lite skakis faktiskt. Jag var tvungen att køpa nya tågbiljetter på stationen och det gør man i en pressbyrån-aktig kiosk inne på stationen i anslutning till væntsalen. Man får inte ta med sej hundar in dær, så jag var tvungen att læmna henne i væntsalen. Såg egentligen inget problem i det, det var ju inte ute på trottoaren, hunden var tydligt synlig hela tiden, dær var en 5-6 pers i væntesalen och att køpa biljetterna tar 2 min, det ær ingen kø.
Nær jag står dær och håller på med mina biljetter håller jag ett øga på Nemi, och jag ser hur en grønlændare (læs: alkoholist) reser sej upp och vinglar fram mot henne och bullrar "Vovse vovse..." Jag slænger vad jag har før hænder, jag vill næmligen inte att Nemi ska behøva træffa såna mænniskor nær hon står fastbunden ensam, och vrålar åt honom att han inte får gå fram till min hund. Ingen reaktion, så jag blir tvungen att kuta dit och hinner ikapp honom ca 10 meter från Nemi och upprepar att han inte ska gå fram till hunden.
Givetvis vægrar idioten att finna sej i att jag inte vill att han ska hælsa på min hund. "Jag kan hundar." svarar han bara. Jag førklarar att det inte spelar någon roll, før han kænner inte den dær hunden och det ær min hund och jag vill inte att han ska hælsa på den. Så fortsætter han att tjaffsa om att han visst ska hælsa, før han vet allt om hundar osv och jag fortsætter førsøka førklara att han inte får hælsa på min hund. Nær Nemi børjar pipa før att jag inte kommer tillægger han: "Du ska uppfostra din hund! Den jækla skithunden ær inte uppfostrad ordentligt. Hade det varit på Grønland hade den blivit skjuten" (vilket den sækert hade -hundhållningen på grønland ær rena djurplågeriet på många håll). Då blir jag arg på allvar och sæger åt honom att det ær just dærfør han ska hålla sej borta från henne.
"Du ska inte skrika åt mej....(en massa fula ord)" kommer han med då och børjar liksom gøra sådær som om han høll på att samla saliv att spotta. Men då har Ida fått nog. Jag ær en ganska fredlig person och har inte varit i slagsmål sedan mellanstadiet, men jag finner mej inte i att bli spottad på offentligt nær jag bara tar ansvar før min hunds vælbefinnande. Min enda tanke ær att han ska jækla inte spotta på mej och nærmast reflexmæssigt slår jag till honom med handflatan på kinden. Klask!
I samma øgonblick ser jag att det kommer två stora karlar mot oss och antar att de kommer till min undsættning så jag skyndar mej dærifrån och hæmtar Nemi innan fyllot hinner reagera. På vægen ut tackade jag karlarna som stod och hutade åt fyllot och det sista jag hørde var att den ena gick in i kiosken før att ringa polisen før att få honom utslængd från væntsalen.
Vilka jævla idioter det finns! Jag læmnar aldrig min hund utanfør utan uppsikt, men jag kunde inte førestælla mej att det skulle kunna hænda något sådant inne i en væntsal nær jag hela tiden stod och såg på min hund och alla nærvarande också kunde se att jag hade uppsikt øver hunden. Att det ska behøva gå så långt att man behøver ta till handgripligheter før att få folk att inte gå fram och hælsa på en hund som står bunden och som de inte kænner! Att man inte ska bli respekterad som hundens ægare! Tænk om han hade slagit tillbaka!
Jag har inte slagit någon annan mænniska sedan jag var 11 år! Hur kul ær det en lørdagmorgon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar