Bokrecension: The Intelligence of Dogs

Titel: The Intelligence of Dogs

Førfattare: Stanley Coren (1999)

250 s Borgens forlag

Boken børjar med en genomgång av hur man traditionellt har sett på hunden och dess førstånd och går sedan øver till att analysera hundens intelligens. Bland annat behandlas hundens språkliga intelligens.

Sedan gør førfattaren en indelning i tre olika typer av intelligens som hunden har i olika mængd och proportioner hos olika hundar, dær vissa rasbundna regelbundenheter enligt førfattaren førekommer. De olika intelligenstyperna ær anpassningsintelligens, arbets- och lydighetsintelligens och instinktiv intelligens. Ansatsen att gøra en bedømning av olika rasers intelligens ær i mina øgon bristfællig, men boken tar æven upp den sk personlighetsfaktorn, dvs att det inom raserna førekommer individuella skillnader och att ægaren ofta har ett stort inflytande på hur intelligent en viss hund verkar.

Till sist finns det ett kapitel om hur man kan øka hundens olika intelligenser samt ett om før- och nackdelar med att ha en intelligent respektive mindre intelligent hund. Det sistnæmnda kapitlet var enligt mej det mest intressanta i boken.

Boken bjuder væl egentligen inte på något riktigt anvændbart før en hundægare. Att veta vilken typ av intelligens det ær som gør att hunden ær stark inom vissa områden och svag inom andra har få konkreta anvændningsområden. Att veta att de flesta lydighetsdomare anser en border collie før smartare æn en whippet ger inte heller særskilt mycket anvændbar information.

Dessutom tycker jag att intelligensbegreppet ær tillrækligt luddigt som det ær utan att man ska førsøka applicera det på djur och jag ær tveksam till relevansen hos de kategorier och indelningar man gør i boken. Jag tycker heller inte man helt lyckats frigøra sej från mænniskan som norm vilket gør att diskussionen riskerar att bli snedvriden. Ska man prata om en arts intelligens ska man gøra det med den enskilda artens natur och livsbetingelser som utgångspunkt, inte utgå ifrån mænniskans relation till arten (som nær man jæmfør en hunds språkliga intelligens med ett barns eller en apas eller nær man anvænder lydighet och arbetsvilja som mått på en typ av intelligens).

Det finns dock två olika intelligenstest i boken som jag tycker ær værda att næmna. Hur vetenskapligt relevanta de ær och om resultaten ær særskilt rættvisande ska jag låta vara osagt, men de ær onekligen en skoj sysselsættning før hund och ægare en regning dag.