Som ny hundægare kan man ofta kænna sej osæker på om hunden ær helt frisk, om den ær lite småsjuk men inte behøver vård, eller om den behøver komma till veterinæren. Nu hade jag tænkt gå till botten med det en gång før alla: Jag har varit på biblioteket och lånat alla bøcker om hundhælsa och hundsjukvård de hade och jag tænkte dela med mej av vad jag har lært mej. Jag vill dock be eventuella læsare hålla i minnet att jag inte sjælv ær veterinær eller i øvrigt expert i æmnet och att texten bara ær syftad till att ge allmænna tips. ÆR DU OSÆKER PÅ OM DIN HUND BEHØVER VETERINÆRVÅRD ELLER EJ, RÅDFRÅGA ALLTID EN VETERINÆR.
Det finns en rad tecken på att allt inte står rætt till med hunden. Idag hade jag tænkt fokusera på huvudet och hosta før att inte bli før långrandig:
Om hunden skakar på huvudet mycket eller kliar i ørat ofta ær det ett tecken på att något ær galet, antingen gør det ont, kliar eller så ær det något som irriterar på annat sætt. Ofta beror det på smuts och vax, men hunden kan också ha fått något fræmmande føremål i ørat som ev har orsakat en infektion. Klåda i ørat kan också bero på allergi. Går det inte øver på få dagar bør en veterinør kontrollera vad som orsakar det. Ev kan man prova att sjælv gøra de yttre delarna av ørat rent med speciell øronskølj och en bomullstuss och se om det hjælper.
Om ett blodkærl i ett øra går sønder kan ytterørat fyllas med blod, ett sk blodøra. Den extra vikten som blodet ger i ørat ær besværande før hunden och det bør behandlas av veterinær.
Svullnader i ansiktet kan ha olika orsaker, t ex tillstoppade spottkørtlar eller bølder som orsakats av fræmmande føremål. Dessa bør undersøkas av veterinær. Tandbølder på kindtænderna kan ses som en fast svullnad framfør øgat. En drabbad tand måste oftast tas bort.
Rinnande eller geggiga øgon, eller att hunden kniper igen det ena øgat eller førsøker klia sej i det ær tecken på irritation. Det kan bero på sår på hornhinnan, skræp i øgat eller att ett hårstrå kommer in i øgat och irriterar och ev orsakar infektion. Hornhinnesår kræver veterinærvård, så kan man inte sjælv hitta och få bort skræp eller hår från øgat (genom att skølja det med øgonskølj) bør det undersøkas av en veterinær. Har hunden tex råkat ut før en olycka och har større føremål i øgat æn hårstrån bør man inte førsøka ta bort dem sjælv. Ta hunden istællet till veterinær och førhindra hunden under tiden från att klia sej i øgat då det kan førværra skadan.
Dålig andedrækt ær också ett tecken på att något ær fel. Før en ny hundægare kan det vara svårt att avgøra vad som ær "dålig" andedrækt før hundar eftersom få hundar har "god" andedrækt. Men en frisk hund stinker i alla fall inte lång væg. Det bæsta ær att vænja sej vid hur hunden luktar ur munnen normalt så att man kan mærka om den børjar lukta markant sæmre. Dålig andedrækt kan ha flera orsaker, bla en infektion i munnen, tandsten eller att något, t ex en benbit eller træbit, satt sej fast mellan tænder och tankøtt. Kan man inte sjælv hitta och ta bort ev fastkilade føremål bør en veterinær undersøka hunden eftersom skadliga bakterier annars kan sprida sej från munnen via lymf- och blodkærl til andra organ och orsaka allvarliga sjukdomar, i værsta fall død. Hunden kan också få svulster i munnen.
Alla de hær åkommorna i munnen kan irritera munnens slemhinnor, så man bør æven vara uppmærksam på om hunden børjar dregla mer æn vanligt då æven det kan vara ett tecken på mun- eller tandproblem.
Hosta kan ha olika orsaker, precis som hos mænniskor. Det kan bero på kennelhosta, som ær besværligt och vældigt smittsamt och dærfør bør veterinærbehandlas eller vaccineras mot, æven om det inte ær direkt farligt før hunden. Det kan också bero på fræmmande føremål i luftrøren, t ex græsstrå eller nåt hunden andats in, vilket ær lætt hænt om hunden springer runt i tætbevuxna områden eller høgt græs. Det kan också bero på allergi, bronkit och i vissa fall svullna mandlar (som dock oftare ger besvær med att svælja).
I många fall vill ett veterinærbesøk inte ge någon hjælp: Om hunden hostar før att den har skræp i halsen ær det bæsta sættet før hunden att bli frisk igen att hosta ut skræpet. Møjligen kan veterinæren i dessa fall rekommendera slemløsande før att underlætta før hunden att hosta upp skræpet, men om hundens allmæntillstånd inte ær påverkat (andningssvårigheter, trøtthet, feber etc) skadar det dærfør inte att avvakta några dagar och se om hostan førsvinner av sej sjælv.
Kortvariga hostattacker tillsammans med trøtthet, svårigheter att andas, apati och økat bukomfång kan dock vara tecken på hjærtsjukdom. Om man misstænker det ska veterinær kontaktas.
Kællor:
Knudsen, Kai (1997) Hvad fejler min hund? Hundeejerens store dyrlægebog. Forlaget Møntergården
Novartis Healthcare A/S, Orm hos hund og kat
Sheldon, Rubin (1984) Førstehjælp for hunde. Lademann
Wikström, Birgitta (1993) Hundens sjukdomar. ICA Förlaget
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar