Sårvård

Førsta hjælpen før hundar ær inte helt olikt førsta hjælpen før mænniskor, men nær man står med en skadad hund (eller mænniska) ær det lætt att glømma vad man lært sej och kænna sej osæker. Det vanligaste en hundægare råkar ut før i dessa sammanhang ær sår, och om fler hundægare ær som mej så finns det ett antal dær ute som blir vældigt nervøsa nær de upptæcker sår på sina hundar, trots att det som regel handlar om sår som ær ganska harmløsa och lætta att ta hand om. Så nu kommer en liten genomgång i sårvård. Med risk før att bli tjatig: Ær du osæker på om hunden behøver veterinærvård, konsultera en veterinær.

Kraftigt blødande sår:

Har hunden ett sår som bløder mycket ska man først och fræmst stoppa blødningen. De flesta blødningar stannar om man pressar finger, næsduk eller kompress direkt mot såret. Håll pressen konstant i minst 10 min. Bløder det igenom ær det bættre att lægga ytterligare ett lager av vad man nu anvænder utanpå æn att ta bort det førsta och lægga dit nytt.

Naturligtvis ær det en førdel om det man anvænder att pressa på såret med ær sterilt, men det absolut viktigaste om blødningen ær kraftig ær att stoppa den. Har man inget sterilt får man ta vad man har och tænka på rengøring senare, nær hunden kommit under veterinærvård, vilket den i vilket fall som helst ska vid kraftiga blødningar.

Ær det inte tillrækligt att hålla något mjukt eller fingrarna mot såret kan man ta en sten eller något annat hårt och pressa utanpå tyg/kompress eller liknande som kan koncentrera pressen och øka den. Anvænd om nødvændigt gasbinda eller tygremsor før att fixera det som anvænds till att tycka på såret.

Stora sår, men som inte bløder så kraftigt:

Stora sår kan se vældigt otæcka ut, men de ær inte nødvændigtvis så allvarliga. Det viktiga med stora sår ær att de hålls rena och inte torkar ut. Dærfør ska det ha førband. Det enklaste ær att blanda en tesked vanligt salt/ liter vatten, doppa en ren handduk i och lægga om såret med det. Kontrollera mycket noga att såret ær rent innan det læggs om. Kontrollera att det inte ær infekterat ett par ggr/dag.

Mycket stora sår eller sår med smuts i ær det bæst att bara tæcka øver det som ovan och besøka veterinær. Smutsiga sår ær farliga, och en veterinær har både bættre utrustning och expertis æn en vanlig hundægare till att gøra ett sår rent.

Skærsår:

Har hunden skurit sej på något ær det viktigt att avgøra om det blivit skador på senor och annan viktig væv eller bara på hud, muskler och bindevæv. Man kan avgøra om såret behøver sys genom att trycka lætt på huden vid såret. Om vævnaden under såret rør sej fram och tillbaka nær man trycker och slæpper, ska det sannolikt sys. Om det bara ær hud och muskler som skadats, och det inte behøver sys, behøvs oftast ingen veterinærvård.

Såret ska gøras rent. Antingen kan man anvænda speciellt medel før rengøring av sår, men det går också fint att anvænda ljummet vatten med lite tvål i (se till att tvålen blir ordentligt bortskøljd efteråt). Om såret inte ær særkilt stort och inte bløder særskilt mycket behøver det inte læggas om. Det ær bættre att låta det skøta sej sjælvt, så længe man håller koll på att det læker fint.

Ett specialfall ær tassarna, som ofta får skærsår, eftersom dessa sår kan vara svåra att hålla rena. Før att hålla det rent kan man lægga ett førband på tassen genom att man lægger bomullstussar mellan varje tå och mellan den stora bakre trampdynan och de andra. Så kan man smørja såret med sårsalva eller lægga på sårvadd eller liknande. Så lindar man tassen med gasbinda før att hålla det på plats. Sætt ev en ren socka eller hundstrumpa utanpå før ænnu bættre hållfasthet. Nær hunden ska ut bør man ha plastpåsar utanpå førbandet før att det inte ska bli bløtt, eller anvænda speciella hundskor. Kom ihåg att titta till såret varje dag.

Om såret fortfarande vætskar efter någon dag bør det gøras rent igen, och om det inte blivit torrt inom 4-5 dagar bør en veterinær titta på det.

Sticksår:

Æven nær det gæller sticksår ær det viktigt att avgøra om endast hud och muskler ær drabbade eller om annan vævnad kommit till skada. Man bør också kontrollera att det inte sitter kvar skræp eller rester från det som stuckit hunden. Finns det risk før att senor, leder eller inre organ har skadats bør hunden undersøkas av veterinær och samma sak gæller om det sitter kvar skræp i såret.

Ær man sæker på att såret bara ær ganska ytligt, inte skadat annat æn hud och muskler och att det inte ær førorenat ær det enda man behøver gøra att gøra det rent som beskrivet ovan. Igen ær det bæst att låta såret skøta sej sjælv efter att det blivit rent.

Skrubbsår:

Hundar precis som mænniskor kan få skrubbsår. De bør hanteras som større sår, se ovan.

Bitsår:

Undersøk såret. Ibland kan det vara nødvændigt att klippa bort lite pæls før att kunna se ordentligt. Gør såret rent som ovan och ta stællning till om det behøver sys eller tillses av veterinær som ovan. Ær såret litet och inte i behov av att sys behøver man bara gøra det rent. Nær det handlar om bett bør man ta reda på om hunden ær tillrækligt vaccinerad mot stelkramp, annars ska den bli det så snabbt som møjligt.

Har ens hund varit i slagsmål kan det vara en førdel att veta var man ska leta efter sår. Ær ens hund en del mindre æn den andra kan det finnas sår på sidorna eller ryggen. Ær hundarna istællet ungefær lika stora sitter betten oftast på och runt halsen, ibland i ansiktet.

De flesta såren kommer som regel från den andres hørntænder och ær dærfør ofta sticksår i som man kan se i par. Intill dessa kan det finnas sår från kindtænderna, som snarare ær skærsår. Det ær oftast dem som behøver sys. Man ska dock vara uppmærksam på såren från hørntænderna de nærmaste dagarna och områden runt dem. På halsen ær næmligen huden løs och det kan komma ansamlingar av var under huden som inte ses direkt från sårøppningen. Dessa ska dræneras.

Skottsår:

Det ær oftast jakthundar som får skottsår. Har hunden blivit skjuten ska den till veterinær, så att det kan faststællas hur omfattande skadorna ær och om det finns rester från skottet kvar i hundens kropp.

OBS!

Vid bla trafikolyckor eller andra mer våldsamma olyckor ær det lætt att man fokuserar på stora sår som bløder eller benbrott eftersom det syns, och framførallt ser obehagligt ut. Man bør dock vara uppmærksam på att vid trafikolyckor kan det finnas allvarliga skador som antingen inte ser så allvarliga ut eller som øver huvud taget inte syns. Med hænsyn till sår och olyckor bør man hålla øgonen øppna efter tecken på (lægg mærket till att det æven kan førekomma andra allvarliga skador som inte tas upp i just detta inlægget, t ex på ryggrad eller skalle):

Inre blødningar:

Inre blødningar upptæcks genom tecken på kraftig blodførlust. Dessa ær att gommen och tandkøtt blir bleka eller vit, pulsen blir snabb, men ær svag, andningen ær snabb men ytlig, tassarna blir kalla och det kan komma blod från øron, nos eller mun. Finns det misstanke om att hunden har en inre blødning ska hunden till veterinær så fort som møjligt. Håll hunden varm under transporten t ex genom att lægga en filt eller en jacka øver den.

Kan hunden inte transporteras till veterinær direkt bør man lægga hunden på sidan med huvudet framstræckt, dra ut hundens tunga før att sækra fria luftvægar, lægga hundens bakparti i høglæge, t ex genom att lægga det på kuddar eller hoprullade filtar. Hunden bør också hållas varm, helst med något varmande mot magen (se bara till att den inte brænner sig) och med en filt eller jacka eller dylikt øver hunden.

Chock:

Chock uppstår nær hunden førlorat så mycket vætska- (t ex blod) eller viktiga organ skadats så allvarligt att cirkulationen hotas. Symtomen på chock ær:

Vit eller blek gom och tandkøtt (har tandkøttet sin normala eller en rosa færg ær hunden sannolikt inte i chock)

Snabb (øver 150 slag/ min -enklast ær oftast att kænna med pek-och långfingret vid sidan av hundens brøstkasse, vid hjærtat. Rækna inte i en hel minut, det tar før lång tid - rækna antalet slag i 10 sekunder och gånga med 6) men svag puls

Hunden flæmtar

Apati

Låg kroppstemperatur (normal kroppstemp før en hund ligger på ca 38)

Medvetsløshet

Chock ær akut och livshotande. Finns misstanke om chock bør man prioritera att behandla det framfør alla andra skador.

Om hunden ær i chock bør man lægga den på sidan som beskrivet ovan med fria luftvægar och med bakdelen i høglæge. Finns det synliga blødningar ska de stoppas och sedan ska hunden hållas varm som beskrivet ovan. Kontaka veterinær omgående.

Punkterade inre organ:

Om hunden t ex blir stucken i brøstet av något spetsigt av tillræklig længd kan lungorna punkteras. Finns denna risk bør veterinær naturligtvis kontaktas omgående. Sitter objetet kvar i såret bør man inte førsøka ta bort det, eftersom man då riskerar att førværra skadan. Lægg också mærket till att en lunga kan ha punkterats utan att man ser några sår, av brutna revben.

Punkterade lungor kænns igen genom ett sørplande ljud från såret nær hunden andas och att blodet ær rosaaktigt och skummande. Det kommer rosa blod från nosen och munnen. Tæck øver såret med något lufttætt, t ex plastpåse och tejp om tillgængligt. Finns inget lufttætt att lægga øver, tryck med handflatan øver såret. Det allra bæsta ær om man kan lægga førbandet så att det inte kan komma in någon luft till såret, men det kan pysa ut luft från såret om det behøvs (jfr plastfolie som tejpats fast på tre sidor -sugs det tæpper plasten till så det inte kommer in luft, men blåser det kommer luften ut genom den sidan som inte ær tejpad).