Är hunden sjuk? del 3.

Idag kommer sista delen om vilka tecken man ska vara uppmærksam på som kan tyda på att hunden ær sjuk och eventuellt behøver veterinærvård.

Jag vill återigen be eventuella læsare hålla i minnet att jag inte sjælv ær veterinær eller i øvrigt expert i æmnet och att texten bara ær syftad till att ge allmænna tips. ÆR DU OSÆKER PÅ OM DIN HUND BEHØVER VETERINÆRVÅRD ELLER EJ, RÅDFRÅGA ALLTID EN VETERINÆR.

Om hunden urinerar oftare æn den brukar kan det betyda att den har t ex blåskatarr, urinvægsinfektion eller sten i urinblåsan/urinvægar. Att hunden førsøker kissa utan att det kommer ut något ær också ett tecken på sjukdom i blåsa eller urinvægar. Urinvægsinfektioner ær vanliga framførallt hos tikar och ænnu mer hos tikvalpar.

Att hunden inte kan urinera normalt ær allvarligt, då det riskerar att skada njurarna om problemet inte blir løst. Det kan æven førekomma blod i urinen vid sjukdomar i urinvægar eller njurar. I dessa fall ska hunden också undersøkas av veterinær.

Tikar kan få livmoderinflammation och det upptræder oftast i samband med løpet eller efteråt. Då måste veterinæren ta bort livmodern.

Hælta ær naturligtvis också ett tecken på skada. Ofta ær det dock bara en stuktning eller något annat helt ofarligt som går øver av sej sjælv. Man bør vila hunden i någon vecka, men om det inte sker någon førbættring efter en vecka bør hunden tas till veterinær. Om hunden blivit bættre bør den fortsatt vila tills den varit helt återstælld och inte haltat på ca en vecka. Tar det mer æn 2 veckor før hæltan att gå øver helt bør man konsultera en veterinær.

Hunden (framførallt ælder hundar) kan få reumatism. Detta kan bland annas ses på att hunden inte rør sina ben normalt utan kanske slæpar något ben lite efter sej, eller har svårt att røra sej generellt efter længre vila. Detta ær inget akut tillstånd, men hunden bør bli undersøkt av en veterinær før en riktig diagnos, då det æven finns andra sjukdomar med liknande symtom.

Har man slarvat med avmaskningen ska man vara uppmærksam på risken før att hunden får mask. Symtomen ær som regel diarré, hunden ær slø, pælsen ær glansløs, hunden kan få økad apptit men gå ner i vikt och se "mager och benig" ut, ev samtidigt med att sjælva magen blir uppsvælld. Visar hunden symtom ska hunden ha en maskbehandling. Veterinær bør konsulteras før att avgøra vilken behandling som ær bæst då detta beror på vilken mask det handlar om.

Precis som mænniskor kan hundar få snuva. Detta kan vara tecken på antingen allergi eller någon form før infektion eller irritation i nosen. Man ska i detta sammanhang vara uppmærksam på om hunden har alla vaccinationer i ordning. Har den inte det kan snuvan bero på førhållandevis allvarlig sjukdom som måste veterinærbehandlas. Om hunden dæremot ær vælvaccinerad och i øvrigt inte verkar påverkad kan man avvakta någon vecka och se vad som hænder.

Kraftig klåda, rodnad i huden, kala flæckar, exem och liknande kan bero av en hel massa saker som alleriger, insektsbett, hudinfektioner osv. Går det inte øver på någon vecka, eller om det bildas variga sår bør hunden undersøkas av veterinær. Uppstår rodnad, svullnad eller håravfall i samband med fæstingbett bør veterinær kontaktas.

Slutligen:

En frisk hund har en temp på mellan 38-39 grader. Tempen kan variera kraftigt hos en frisk hund mellan aktivitet och vila. Større hundar har som regel något lægre medeltemp æn mindre. Som rættesnøre kan man sæga att om en stor hund har en temperatur på øver 39,2 och en liten kommer øver 39,5 har den feber. En hund med feber flåsar ofta kraftigt och snabbt, eftersom det ær dens sætt att kyla ner sej på.

Valpar andas som reger 20-22 gånger/ minut, vuxna 16-18 ggr och ældre hundar lite mer sællan. Snabbare andning ær tecken på anstrængelse, och om andningsfrekvensen ær høgre trots att hunden ær i vila kan det bero på att den inte mår bra. En stor hunds puls ska normalt ligga på 80 slag i minuten och en mindre hunds puls på runt 120. Æven unga hundar har en puls uppemot 120 æven om de ær stora. En variation på 10-20 slag / min bør man rækna med.

Lægg mærket till att hundens hjærtslag och puls inte nødvændigtvis ær regelbunden. Æven friska hundar har oregelbunden puls.

Notera också om hunden ær slø eller æter dåligt. Verkar den i øvrigt frisk med bara lite førhøjd temperatur ær det inte farligt att avvakta och se vad som hænder istællet før att prata med en veterinær.

Lægg också mærket till att pløtsliga beteendeførændringar, t ex aggression hos hundar som inte tidigare varit aggressiva kan vara tecken på smærta eller att hunden på annat sætt inte mår helt bra.

Kællor:

Knudsen, Kai (1997) Hvad fejler min hund? Hundeejerens store dyrlægebog. Forlaget Møntergården

Novartis Healthcare A/S, Orm hos hund og kat

Sheldon, Rubin (1984) Førstehjælp for hunde. Lademann

Wikström, Birgitta (1993) Hundens sjukdomar. ICA Förlaget